Månadens lönelista, juni

Midsommar... Sill... Nubbe... och efter det, lön!

Därav är det så dags för en lönelista.

1. Lisa Nordén

Det är en imponerande insats Lisa gör i Cykel-SM i Åstorp. Hon är världstjärna men i det här fallet deltar hon i en sport som hon inte är "hennes".  Och hon gör det med en jäkla kvalitet!!! Hon tar silver. Det är ett statement om hennes kvalitet, kunskap och fysiska nivå. Hon ger många av Sveriges kvinnliga cyklister något att tänka på. Och massor av motivation till träning!

Därefter åker hon över till USA för att delta i sin första 70.3 triathlon och där krossar hon motståndet och slår alla andra deltagande kvinnor med mer än 20 minuter. Och även en hel del av världseliten på manliga sidan. Det är endast 5 män som slår henne. Det är en större prestation än den på SM och det är jäkligt svårt att inte inse Lisas storhet som idrottskvinna och triathlet. Det är bara att buga och gratulera!

2. Vätternrundan - organisationen

Det var en upplevelse att göra Vätternrundan. Jag är stolt över att ha genomfört det och jag känner att det är gjort, och därmed inte ska göras i det närmsta igen, eller någonsin, typ.

Men genom det hela är det imponerande att se hur fint ordnat allt är. Hur väl allt fungerar och hur så många cyklister slussar genom 300 km cykling utan att jag ens anat problem. Det är imponerande!

3. Michael Olsson

Den svenska mästaren i linjelopp är värd all beundran. Han är 27 år och har under hela sin tid i ett "semiprofesionellt" lag dubblat med att jobba som svetsare.

Att med den bakgrunden slå flera heltidsproffs och och bli svensk mästare är grymt. Därför är stagiare-kontraktet med Argos-Shimanos team ytterst välkommet. Och välförtjänt. Att det var just Michael Olsson som vurpade efter en krasch med en "hittehund" i Motala efter att han krossat motståndet, även där gör bara att jag (och nog många med mig) unnar honom all framgång.

Utanför lönelistan hamnar:

Trafikverket

Trafikverket visar klart och tydligt att de inte är något att ha. En myndighet som bara bryr sig om vad de MÅSTE gör, inte vad de BORDE göra, eller SKULLE KUNNA göra.

Efter min olycka, som orsakades till 100% av en skada i en järnvägsövergång skickade jag ett ersättningsanspråk för vissa av de utlägg och kostnader som drabbat mig. Det var inte överdånigt eller orimligt. Jag krävde pengar för de pengar jag förlorat på att jag inte kunnat jobba, på det som försäkringsbolaget inte ersatt, i stort sett enbart min självrisk, en liten skitsumma för sveda och värk, efter att jag varit gipsad i 6 veckor, haft sårskador i ansiktet och legat medvetslös på ett trafikerat tågspår.

Direkt i samband med olyckan anmälde jag skadan till trafikverket. Det var den 28:e mars. Den 10:e juni åtgärdades skadan. Det är inte bara dåligt, det är respektlös, vårdslöst och allmänfarligt. Det är dock irrelevant eftersom skadan inte rapporterades förrän efter min skada. Man har gjort en besiktning under början av 2013 och har då inte upptäckt något. Sedan ursäktar man sig att med att det är så mycket trafik och att det är svårt att hålla ständig ordning. I korta, mycket korta, ordalag beklagar man sedan min olycka, som hade kostat mig livet om jag inte hade haft cykelhjälm, vilket det i sin tur inte är lag på.

Men tack, hjärtlig tack, faktiskt!

Trafikverkets jurist hade kunnat välja att inte vara en paragrafryttare utan istället värna om folk. Kostnaden att visa engagemang och deltagande i min olycka är ringa. De hade kunnat se det som en åsikt att ta i beaktande för att förbättra sig och minska antalet dödsolyckor inom deras ansvarsområde. Istället rider de på lagstiftning och glömmer bort att de med sin text bevisat och fastställt att de gjort ett VANSINNIGT dåligt jobb efter olyckan.

Värdelöst!

Så var det med det. Jag blir arg av att skriva om Trafikverket. Så vi fokuserar på de härliga grejorna längre upp och siktar mot nya viktiga mål!

Var rädda om er, ta på hjälmen och njut av Tour de France som snart nog är här!

//

Jocke