Månadens lönelista - Augusti

Skönt att sätta sig vid datorn under tiden kroppen svettas färdigt efter tuffa intervaller. Och det är den tiden på månaden då det är dags att dela ut ris och ros i form av Nyckelpigans lönelista!

Då kör vi...

1. Min dotter, Svea

Tveklös etta! Givetvis tycker jag att hon är ett underverk och självklart kan jag sitta och titta på henne i timmar. Allt det där känns ju tämligen standard. Men jag tycker även med objektiva ögon att hon är väldigt söt. Och hon har HELA livet framför sig. Med allt vad det innebär. Och det ska bli vansinnigt spännande att få följa henne.

Att bli pappa har gett mig massor med energi och jag är i grund och botten mer en mer optimistisk och gladare person tack vare hennes uppenbarelse. Det ger även perspektiv på saker och ting och gör att man kanske kan sortera och prioritera med en annan styrka än innan. Jag är inte alls förvånad över att många idrottare kommer tillbaka starkare efter att blivit föräldrar. Och än mindre förvånad över att de kvinnliga idrottarna kommer tillbaka starkare. Det finns ingen mer imponerande arbetsinsats än att genomföra en förlossning. Och med det sagt får Sveas stjärnglans lysa lite på hennes mamma med. Hon är en hjältinna!

2. Trion, A. Brownlee (GBR), J. Brownlee (GBR) och J. Gomez (ESP)

...som varje gång de möts bjuder på riktigt fin underhållning i triathlonvärldscupen! Det var inget undantag i Stockholm. Det är svårt att inte imponeras av bröderna Brownlee, men mitt hjärta slår nog faktiskt mer för Gomez. Dels kör han på en MYCKET finare cykel (till skillnad från de typiskt brittiskt tråkiga Boardman-hojarna) och dels är det skönt att hålla på en "underdog". Hur mycket av "underdog" man kan vara med Gomezs meriter... Det lär smälla i London när välrdscupen avslutas. Tyvärr, får jag väl säga, tror jag att Alistair blir svår för de andra två, men som sagt, kamp kommer det bli!

3. Duon, Sprattlande Sillen och Genusprofessorn (även kända som Anders och Monika)

Vi kör på med klubben för inbördes beundran!

Mina Nyckelpige-kompisar är minsann att räkna med. Varje cykelrunda utan dem är lite tråkigare och varje cykelrunda med dem är lite bättre!

Jag och de båda drog med farsan på Barncancertrampet i Helsingborg och det var minsann en synnerligen trevlig tillställning.

Så därför...

4. Rynkebygänget, Helsingborg

Inte nog med att de cyklat till Paris med allt som hänger ihop med det. De gör ju det för en god sak och när Barncancertrampet kördes i Helsingborg med omnejd var det den överlägset bästa välgörenheten jag varit med om. Den 100-lapp man var nödgad att skänka för att få vara med var rena fyndet för att få vara med på cyklingen! Jag är imponerande av alla killar och tjejer i de gula tröjorna! Hatten av!!

Återbetalningsskyldig blir...

CANCER

Jävla skitsjukdom. Varje månad, vecka och nästan dag får man höra om någon ny som lider av sjukdomen. Den tar liv och lämnar närstående och älskade kvar med sjuk sorg. Att delta i en grej som Barncancertrampet är ett litet sketet engagemang, och jag känner att jag skulle vilja göra så mycket mer. Jag instämmer med många av de som cyklade och hade gjort egna tröjor, FUCK CANCER!

Tack för ordet!

//

Jocke

Vuelta a Espana, och lite annat...

Om nu livet varit hektiskt på sistone kommer det matcha denna helgen.

Själv styr jag till Helsingborg för att cykla ett välgörenhetslopp arrangerat av Rynkebygänget, och intäkterna går till Barncancerfonden och det känns som något jag faktisk kan tänka mig att skänka pengar till. Jag är annars tveksam till välgörenhet, då den ofta känns lite väl affärsmässig. Loppet är inte mer än 4 mil och det är knappast tidtagning eller tävling, så det blir nog ett lugnt träningspass. Med på rulle ska min gamla far vara, med sin gamla Crescent, eller "kungen" som han kallar den.

Han har hängt på lite på intresset och sparat på kroppen genom att cykla istället för att springa... Övertalningen har varit hård för att få honom att överge tungt gammalt krångligt stål som inte går att laga för att det är för gammalt för att hitta reservdelar för att istället sitta på något gjort av (rymdmaterialet) aluminium!!! Än så länge har jag inte lyckats. Prylintresset kommer inte från farsan i alla fall!

På tal om prylintresset så kommer jag inför loppet att byta till ny styrlinda. En underskattad detalj som faktiskt påverkar en cyklist ganska mycket. Jag har sedan länge använt Specialized egna lindor, och provat mig fram till att modellen "Roubaix" passar mina händer bäst. Nu ska jag dock överge märket och prova Lizard skins. En linda som känns speciell och annorlunda. Vi får väl se vad jag säger så småningom!

Vueltan startar ikväll. Med presentation. Och imorgon är det på hojarna. Jag ser fram emot det, såklart! Nibali för en dubbel? Rodriguez på hemmaplan? Valverde kanske? Jag kommer att hålla ett särskilt öga på en mycket intressant cyklist som jag även passar på att varnar för... FABIAN CANCELLARA. Alltid farlig. Alltid underhållande.

I helgen är det även triathlonvärldscup i Stockholm. Journalisternas gunstling, Lisa Nordén är tillbaka i den cirkusen. Det är ju knappast så att hon vilat, men svensk idrottsjournalistik är lite enkelspåriga och det känns lite irriterande att man inte passar på att hänga på en trend i skapande. Man skulle hängt på Lisa på hennes 70.3-äventyr. En större fixstjärna lär det dröja innan vi får se.

Jaja, nu direktsänds tävlingarna i Stockholm i TV och det blir säkert ett sjukt fräckt event för de som är med i åldersgrupper och motionsklass.

Med det tackar jag och mina, efter backintervaller, trötta ben för idag. Stenhårt...

//

Jocke

Ett hektiskt liv...

Det var länge sedan fingrarna dansade över tangenterna för att berika bloggen med ord.

Det är i sig inget konstigt. Det har varit en händelserik sommar...

Jag har blivit pappa, det är stort, stort bortom det jag begriper och kan förklara.

Jag har blivit triatlet... Jag har gjort några tramsiga små triathlon tidigare, men den i Malmö var min första riktiga. Och det gav mersmak!

Det har varit en bra sommar. Vädret har varit bättre än alla somrar jag minns.

1994 och 1996 är bra somrar i mitt minne. FotbollsVM och Atlanta-OS är väldigt fina minnen med brons och mountainbike som höjpunkter.

2013 har varit ett år som matchar, både väder och upplevelser!

Tour de France var bra. Jäkligt bra som vanligt. Nairo Quintana är ett stort namn i framtiden, utan tvekan! Hans saga började i årets tour.

Just för stunden sitter jag och slöglor (det vill säga tittar med ett öga ungefär) på US Pro Cycling Challenge. Helt OK kvällsunderhållning!

Jag har precis börjat min satsning mot säsongen 2014. Den kommer tyvärr inte innehålla en enda meter mountainbike då min tumme strejkar med allt den har när jag cyklar i "värre" terräng än grusväg eller fin jämn stig. Det känns inte som mountainbike alls. Tråkigt men sant. Därför är min mountainbike snart till salu. Är någon sugen på en 26" som är helt nyrenoverad inklusive nya Mavic-hjul är det bara att höra av sig. Det behövs plats i cykelgaraget. Önskan är att bygga inför satsningen 2014... mer om det senare!

Nåja, detta får duga som livstecken... Det kommer snart en lönelista!

God natt, glöm inte hjälmen!

//

Jocke